Lågtryck och högtryck

Under februari ligger mitt privata internetanvändande på ett minimum. Jag lägger den mesta tiden på förädling av internetdomäner. Det tar mer tid än man kunde tro. Jag är färdig med en ytlig genomgång. Ytan ser relativt bra ut. Nästa steg är att fylla yta med innehåll. Det tar tid. Jag måste fylla på med material som har ett unikt innehåll som attraherar besökare. Därefter tillkommer tid för marknadsföring.

Marknadsföring är någonting som jag inte har ägnat en tanke med den här bloggen. Det är förmodligen därför jag har omkring sju unika besökare per dag och de flesta av dessa är engångsbesökare, som har sökt på ett specifikt ämne. Nu ska jag i stället medvetet försöka driva upp trafik till ett specifikt säljande innehåll. Det blir intressant. Ett litet test för att se om jag kan författa texter som tål att läsas och om jag lyckas nå rätt publik.

Under februari blir det därmed minimalt med ord i den här bloggen. Jag återkommer senast i mars och talar om hur experimentet har avlöpt.

Jón Kaldal

Idag visade svt en dokumentär om den isländske fotografen Jón Kaldal. I dokumentären visades flera av Kaldals fantastiska porträtt. Det som fångade mig speciellt var hur han använde ljuset i sina bilder. Det är inte ett standardiserat fotostudio ljus. Det är mer kontrast. Mörkret används för att lyfta upp ljuset i bilderna. Tydligen använde Kaldal samma kamera under hela sin nästan fem decennier långa karriär. Och glasplåtar. Fantastiskt. Om den här dokumentären visas på en tv nära dig, ta då chansen att se den!

Bengt G. Erikssons Åkeri

Annonsbilaga från Åkeriförbundet 21 aug 1990

Den 22 december 1971 registreras Folke Erikssons Åkeri AB (556155-7082). Den 2 oktober 1972 registreras den enskilda firman Bengt G. Erikssons Åkeri. I augusti 1973 ändras firmanamnet på Folke Erikssons åkeri AB till Bengt G. Erikssons Åkeri i Söderhamn AB. Bolaget har Box 522, 82601 Söderhamn som postadress och Fålnäs som besöksadress. Affärerna går bra och bolaget växer. Den 22 juli 1988 registreras firman Bengt G Erikssons åkeri i Gävle AB (556156-7560), för verksamhet i Gävle.

I slutet av 1980-talet har man omkring 40 anställda och en omsättning på 28 miljoner kronor. Den 5 februari 1993 begärs bolaget i konkurs. Samma datum begärs även Söderhamnsgruppen AB (556237-8207) och Bengt Gunnar Eriksson Gruppen i Söderhamn AB (556242-1858) i konkurs. Den 19 mars 1997 är konkursen i Bengt G. Erikssons Åkeri i Söderhamn AB avslutad utan överskott. Bolaget är därmed upplöst.

Den 17 januari registreras B.S.B.- Transport AB (556156-7560). Den 31 januari 1985 ändras det registrerade firmanamnet till B.G.E.- Specialtransporter i Bollnäs AB. Den 22 juli 1988 ändras det registrerade firmanamnet till Bengt G Erikssons åkeri i Gävle AB. Den 15 september 1993 ändras det registrerade firmanamnet till Söderhamns Depå AB. Den 28 juni 2001 begärs bolaget i konkurs. Den 25 november 2002 är konkursen avslutad utan överskott. Bolaget är därmed upplöst.

Den 31 januari 1984 bildas Söderhamnsgruppen AB (556237-8207). Den 5 februari 1993 begärs bolaget i konkurs. Den 9 mars 1994 är konkursen avslutad utan överskott. Bolaget är därmed upplöst.

Den 29 mars 1984 registreras lagerbolaget AB Grundstenen 19277 (556242-1858). Den 5 november 1984 ändras det registrerade firmanamnet till Bengt Gunnar Eriksson Gruppen i Söderhamn AB. Den 5 februari 1993 begärs bolaget i konkurs. Den 5 februari 1997 är konkursen avslutad utan överskott. Bolaget är därmed upplöst.

Skidor

Helgen har ägnats åt skidåkning. Inte egen skidåkning. Nationella mästerkskap i tv-soffan. Alla länder verkar ha kört nationella mästerskap den här helgen. Jag har haft tillgång till de finska-, norska- och svenska mästerskapen. Jag kan helt klart säga att norge är bäst på att sända nationell idrott. De sände alla lopp i direktsändning. SVT lyckades inte ens berätta vilka som hamnade på pallen i sina sportsändningar under veckan. SVT misslyckas ofta med att tala om när någon "ny" åkare gör en bra prestation. I finland hade de bättre kameratäckning av banan än i sverige, men språkförbistring gjorde ändå att jag fick gissa mig till vad som skedde i spåret. Grafiken var inte den bästa. Norge är en förebild för de andra länderna i norden. I norge kan en expertkommentator åka loppet, komma bland topp 5 och sedan direkt fortsätta sitt arbete som expertkommentator.

I sverige har längdskidåkningen blivit en del av sm-veckan och det förlorar skidåkningen på. Dessutom har man delat upp mästerskapen i två delar. Man har brutit ut 30/50 kilometers loppen och stafetten ur sm-veckan. Dessa lopp går istället den sista veckan i mars. Jag undrar om SVT kommer att sända någonting från den helgen? Samma helg kör norge 30/50 kilometer och sprint. I norge skulle man aldrig drömma om att bryta ut stafetterna ur det ordinarie programmet. Där är stafetten en familjefest. I herrklassen kom över 60 lag till start och i damklassen över 30 lag! Alla verkar vilja åka stafett. Vallare, fysioterapeuter och familjemedlemmar kastas in i lagen, bara för att klubbarna skall kunna ställa upp med ett lag. Jag blev verkligen imponerad av landslagsåkaren Celine Brun-Lies mamma, som fick åka sista sträckan för dotterns klubb. Hon berättade i en intervju precis innan start att hon aldrig hade åkt stafett tidigare och var lite nervös. Hon fick gå ut som lag nummer 2 i spåret! Laget slutade till sist på plats 26, men jag tycker att det var riktigt strongt av henne att köra sista sträckan och faktiskt inte komma sist i mål. 

Jag undrar om vi får se något liknande i sverige, eller om stafetterna ses som någonting nödvändigt ont? Det är annars lite konstigt att man väljer att ta bort stafetterna från sm-veckan. Den enda möjligheten som skidåkning har att ta vara på det "grannhat", som vanliga lagidrotter lever på. Kanske finns det inte tillräckligt många deltagare i sverige. Det återstår att se. I slutet av mars är det dags för stafetter även i sverige. Jag hoppas att SVT är med då. Annars får jag fotsätta att följa de norska mästerskapen.

Jag är din pojkvän, yeah!

Anläggningsschakt

Volvo BM Moment nr 2 / 1982

Den 6 februari 1969 registreras bolaget Anläggningstjänst John Stenvall Ab (556123-3262). Den 12 november 1999 försattes bolaget i konkurs. Den 30 oktober 2000 var konkursen avslutad utan överskott. Bolaget var därmed upplöst.

Volvo BM Moment nr 2 / 1982

När entreprenadverksamheten i Anläggningstjänst växte, startade ägaren ett nytt företag. Den 17 september 1981 registrerades Anläggningsschakt i Avesta AB (556212-0617). 1982 hade man elva maskiner i arbete. Den 16 januari 1989 försattes bolaget i konkurs. Den 30 juli 1990 var konkursen avslutad utan överskott. Bolaget var därmed upplöst.

Track Tape

Den 7 april 1942 registreras Fabrikasaktiebolaget Ebena (556041-1455). Den 25 augusti 1980 ändras det registrerade firmanamnet till Malmö Magnetbandsfabrik AB. Den 20 januari 1981 ändrades det registrerade firmanamnet till Track Tape AB. Track Tape tillverkade kassettband och utmanade de japanska tillverkarna, med uppseendeväckande reklamkampanjer. Produkterna höll till en början inte måttet. Det tillsammans med en nyinförd skatt på kassettband, gjorde att företaget blödde kraftigt. Den 29 januari 1985 begärdes bolaget i konkurs. Först den 5 juni 1990 är konkursen avslutad, utan överskott. Bolaget är därmed avslutat.

Mer om den tragiska historien finns att läsa på Ekonomipunkten.

Vanité Triomphante

När ett favoritband går igenom sin låtskatt, klipper, klistrar, lägger till och presenterar någonting helt nytt, kan det bli underbart.

Bedövad

Idag var det dags för ett besök hos tandläkaren igen. Rotfyllningen fortsätter. Det blev en och en halv timme i tandläkarstolen. Om en vecka är det dags igen. Då blir det en inspektion för att se om det behövs en krona. Det enda som man med säkerhet kan säga är att det kommer att kosta pengar. Pengar som kunde ha använts till någonting roligare. Även om det är lite småroligt att bedövningen gör att halva ansiktet domnar bort och man sluddrar som efter en rejäl pubkväll.

Ekonomiskt kapital

Jakten på ekonomiskt kapital går vidare. Det första halvåret 2012 är avsatt för den jakten. För närvarande håller jag på och förädlar de internetdomäner som jag är innehavare av. Under 2011 lyckades jag tjäna ihop 1,64 euro, genom att ha dessa parkerade hos sedo. Jag tror att jag kan göra ett bättre jobb, med dessa domäner själv. Målet för 2012 är således att tjäna mer än 1,64 euro på mina domäner.

Under det andra halvåret 2012 tar jag tag i skrivande och fotograferande ordentligt igen. Fram till dess får jag använda min kreativitet till att fundera ut intressanta sätt med vilket jag kan förädla mina domäner och öka värdet på dem. Det första sättet arbetar jag med för närvarande. Någon plan B finns ännu inte nedskriven.

Samtidigt går livet vidare. Jag irriterar mig fortfarande på religiösa människor, socialdemokrater och dansbandsmusik. Och förkyld är jag.

Snörvel

Jag är förmodligen förkyld igen. Det vanliga tillståndet. Nyser och har mig. Den energi jag har går åt till att tycka synd om mig själv. Ransonerar orden. Återkommer.

Ad Absurdum

Allt i hemmet

Allt i Hemmet nr 4  / 1973

Jag hittade en äldre hustidning bland mina saker. Allt i hemmet från 1973. Det finns vissa likheter med tidningen Bygga nytt hus, som jag berättade om igår. Det presenteras prefabricerade typhus för olika tomter. Det presenteras lite olika tips för hem och trädgård. Det finns även olikheter. Exempelvis reklamen för alkohol och cigaretter, som verkar ha varit vardagsmat på 1970-talet. Dessutom var nog frågeställningarna lite annorlunda på den tiden.

"Jag skulle vilja bygga in min bandspelare i ett skåp. Men eftersom höjden är för låg för att man bekvämt ska kunna sköta bandspelaren, skulle jag gärna vilja skaffa en skiva som kan dras ut och upp. Finns det någon sådan anordning?"

Anledningen till att just det här exemplaret av Allt i hemmet finns bevarat, är förmodligen att det är ett torp-special nummer. Torp och gårdar som kan köpas i Hälsingland, Småland, Öland, Värmland och Skåne presenteras. Jag fastnar i huvudsak för objekten i Hälsingland och Värmland. Det är klassiska isolerade svenska gårdar. Som hämtade från de första omgångarna av tv-serien "Hem till Byn". Priserna är inte direkt avskräckande, om man låtsass att de presenteras i dagens pengavärde. 27.000 för en gammal lärarbostad i Delsbo, utan indraget vatten. Eller 28.000 för mindre stuga norr om Sunnemo i Värmland. "Något för den som trivs med frid och tystnad." Vem vill inte bo i avskiljdhet mitt ute i skogen?



Bygga nytt hus

Bygga Nytt Hus nr 6 / 2011

I tidningsstället hittade jag en tidning som hette Bygga nytt hus. Den grabbade jag åt mig. I princip är det ett reklamblad för husfabrikörer som man betalar för. Ett vackert reklamblad. Ungefär som livsstilstidningar. Den stora skillnaden gär är att det inte handlar om det exklusiva. Tidningen presenterar inte spännande arkitekthus byggda i ett exemplar. Det handlar om prefabricerade typhus. Även om dessa i många fall har en spännande utformning. Det är en tidning för de som drömmer om att bygga ett hus, och för de som gör verklighet av sina drömmar.

Jag tillhör de som någon gång i livet vill bygga mig ett hus. Det är en dröm som har varit med mig länge. Jag har äldre huskataloger i min ägo, som jag har beställt från fabrikerna i unga år. Det är någonting spännande med hus. Jag ser gärna program om arkitektur och byggnader på tv. Och uppenbarligen dras jag till tidningar om hus och arkitektur. För mig är tidningar av den här typen en lika stor inspirationskälla som exempelvis Total 911. Det handlar om att fånga en dröm. En dag skall det stå en Porsche 911 utanför ett hus och på den tillhörande brevlådan skall mitt namn stå.

American Loggers

Swamp Loggers har bytts ut mot American Loggers på Discovery Channel. Ett smart grepp, då skogsavverkning är beroendeframkallande på tv. Jag följer alla program om skogsavverkning slaviskt. American Loggers handlar om familjen Pelletier, som avverkar skog i norra Maine. På gränsen mot Kanada. Till skillnad mot maskinerna som kan ses i Swamp Loggers, påminner skogsmaskinerna i American Loggers om de maskiner som kan ses i svenska skogar. De har till och med en svenktillverkad Rottne Rapid! Däremot är de timmerlass som transporteras ut ur skogen av en helt annan dignitet.

Om man bortser från den irriterande dramatiseringen i amerikanska tv-program, så gillar jag att de lyfter fram vanliga arbetare i serier som Swamp Loggers, American Loggers och Ice Road Truckers. Trots att dessa arbetares vardagssituation lyfts fram som en daglig kamp på liv eller död. Vissa scener blir lite patetiska, när man allt för tydligt ser de dramaturgiska greppen. Jag undrar hur en svensk version skulle se ut? Jag tror att det skulle vara intressant att följa en helt vanlig arbetare i sverige. Utan att det är en kamp på liv och död. Jag tycker att de bästa dokumentärerna på svensk tv, brukar handla om den vanliga människan. Utan dramatisk berättarröst, som förkunnar att nästa steg kan vara dödligt.

Till någon bestämmer sig för att dokumentärt följa svenska arbetare, utan att de måste delta i en jakt på en ny partner, kommer jag att sitta klistrad framför Discovery Cannel. Må dessa serier aldrig ta slut.

Koll på läget

Jag tittar på webbkameror från olika delar av landet. Man vill ha koll på läget. Hur ser det ut på de olika orter, som genom åren har haft nöjet att hysa min enkla person? Det ser bra ut. Jag skulle inte ha någonting emot att återse dessa platser i verkliga livet. Till dess får hackiga webbkameror duga. Det är bättre än ingenting.

Övertorneå (boplats åren 1999-2005)

Jag flyttade till Övertorneå för att läsa på folkhögskolan. Jag trivdes bättre med samhället än med folkhögskolan och stannade kvar, efter att jag hade läst färdigt. Under åren i Övertorneå lärde jag träffa en mängd intressanta människor. I Övertorneå fick man rejäla vintrar. Jag hann bo på tre olika platser i byn, innan jag flyttade söderut. När jag tittar på webbkameran saknar jag känslan av att näsan fryser ihop, medan man vandrar på knarrande snö. Jag saknar även alla festkvällar på Lövbiten. Övertorneå känns nästan som ett andra hem. Om jag hade lyckats lära mig finska hade jag kanske bott kvar där än.

Karlskrona (boplats åren 2005-2008)

Till Karlskrona flyttade jag när jag började läsa på Högskola. Jag trivdes aldrig speciellt bra i Karlskrona, trots ett relativt brett socialt umgänge. Jag trivdes bättre med personerna runt omkring mig, än med själva miljön. Hade jag inte haft så trevliga vänner i Karlskrona, hade jag flyttat därifrån med ilfart. För en vintermänniska är Karlskrona ren misär. Vinter är lika med regn och det ser man även nu i webbkamerans bilder. Dessutom blåser det från alla håll. Lägenheten som jag bodde i var helt värdelös och vissa grannar hade passat bättre i djurbur. Trots alla negativa åsikter kan jag tänka mig att återvända till Karlskrona. Det får dock ske under sommaren, då sommaren i Karlskrona är någonting helt annat. Att se solen glittra i havet är speciellt.

Umeå (boplats åren 2008-2010)

Umeå är en av de trevligaste städer jag har bott i, trots att mitt sociala umgänge var minimalt. Staden i sig själv erbjöd dock så mycket aktiviteter att det inte märktes. Det fanns alltid någonting intressant att göra. Om inte annat kunde man gå till ICA och handla ost. Jag gillade verkligen Umeå om vintern, då man i Umeå kan få en riktig vinter med vit snö. Umeå är det enda ställe jag har bott på där gång och cykelbanor var väl prioriterade av snöröjningen. När jag ser vinterbilderna från Umeå, så längtar jag tillbaka. Om jag någon gång vinner en stor summa pengar skall jag flutta tillbaka till Umeå och återuppta mina studier vid universitetet.

Secret Face

Fotografi

Fotografi nr 8 /2011

Jag hittade den norska tidningen Fotografi, när jag tittade efter fototidningar i den lokala press-stop butiken. Innehållsmässigt skiljer den sig lite från de svenska fototidskrifterna. Det finns inga tips om hur man blir en bättre fotograf eller förbättrar sina bilder. Likt de svenska bladen innehåller Fotografi dock tester av teknisk utrustning. I övrigt är det fotografi och fotografer som dominerar innehållet. Bland de presenterade fotograferna märks Donata Wenders (gift med filmregissören Wim Wenders).

Fotografi kanske inte har det mest innovativa innehållet, men innehållet förpackas väl. Fotografi är förmodligen den vackraste fototidskrift som jag har haft förmånen att få läsa. Papperskvalitet och layout är i toppklass.

PLS-Bolagen

Den 28 november 1958 registreras Plåt & Smide i Rydaholm AB (556067-6990). Produktionen var redan från början inriktad på lastbilspåbyggnader. Den 16 april 1981 ändras det registrerade firmanamnet till PLS-Bolaget AB. I början av 1980-talet går bolaget i konkurs. Den 5 mars 1986 är konkursen avslutad utan överskott. Bolaget är därmed upplöst.

PLS Datablad 1978

Den 22 januari 1981 registreras lagerbolaget AB Grundstenen 5298 (556208-2833). Den 21 oktober 1981 ändras det registrerade firmanamnet till PLS-agenturer AB. Även dett bolag går i konkurs i början av 1980-talet. Förmodligen samtidigt som PLS-Bolaget AB, då även den här konkursen avslutas utan överskott den 5 mars 1986.

PLS Produktblad 1984

Den 29 september 1982 registreras lagerbolaget AB Grundstenen 10.297 (556220-9030).  Den 23 december 1982 ändras det registrerade firmanamnet till Nya PLS-Bolaget AB. Den 22 april 1987 ändras åter det registrerade firmanamnet. Den här gången till PLS Flak AB. Det namnet behålls till bolagets avslut via fusion 1993.

 

PLS Produktblad 1984

Den 28 juni 1988 bildas lagerbolaget AB Startura nummer 3040 (556328-9049).  Den 17 mars 1989 ändras det registrerade firmanamnet till Lytzen Sjukvårdspraktik AB. Den 29 december 1992 blir bolaget intressant för den här texten. Då ändras det registrerade firmanamnet till Plåt & Smide I Rydaholm AB. Samma firmanamn som det ursprungliga PLS-Bolaget hade. Den 21 juni 1993 ändras det registrerade firmanamnet till PLS Flak & Skåp AB. Plåt & Smide i Rydaholm registreras samtidigt som bifirma. 1993 fusioneras även dotterbolaget PLS Flak AB (556220-9030) med moderbolaget PLS Flak & Skåp AB (556328-9049).  PLS Flak AB är därmed upplöst.

PLS Produktblad 1984

Lastbilsflak var tidigare en stor produkt, vilket man kan se i produktbladet från 1984. Idag är skåpbyggnationer för lastbilar och släpvagnar den stora produkten. PLS-bolagen har haft olika ägare genom åren. Sedan 2011 ägs PLS Flak & Skåp AB av samma företagsgrupp som äger Sala Kaross AB och J. Sörling-Ilsbo AB. Även det välkända företag med brokigt förflutet.

Nya nummer

Skriva nr 2 Jan/Feb 2012

Skriva

Tidningen Skriva har kommit ut med sitt andra nummer. I detta nummer förekommer skrivtips och intressanta reportage om annat än själva skrivandet. Personligen tyckte jag att det var intressant att läsa om olika författares "riktiga" arbete. David Ericsson är lastbilschaufför vid sidan om skrivandet. Det visste jag sedan tidigare, då han förekom flitigt i transportnäringens fackpress i samband med debuten. Det är intressant att läsa om hur yrke och skrivande kompletterar varandra. Skriva berättar också hur man skriver bloggtexter, för att bli läst. Jag kanske borde titta på det. Om jag någonsin skulle vilja få mina blogginlägg lästa.

Tidningen Skriva levererar ännu ett fullmatat nummer och visar att man är på rätt väg. Om du är intresserad av skrivande och litteratur, är det här rekommenderad läsning.

Railways Illustrated Januari 2012

Railways Illustrated

Railways illustated ger även i detta nummer mycket innehåll för pengarna. Jag är riktigt imponerad av den här tidningen. Förutom intressanta artiklar om klassiska brittiska järnvägsfordon, innehåller det här numret en rikligt illustrerad kalender för 2012. Som namnet antyder är även tidskriften i sig illustrerad med många bilder. Jag tycker att det är intressant att läsa om privata initiativ för bevarande av äldre järnvägsfordon. Det verkar vara en sådan hög grad av passion involverad. Tidningen innehåller en dödsruna för en man som har varit inblandad i bevarande av äldre järnvägsfordon. I slutet av texten står det att han inte var gift och inte hade några barn. Det låter så sorgligt. Å andra sidan är det väl ganska fint att kunna lägga alla sina resurser på ett intresse.

Linjetrafik

DAF-Nytt 1987

Lagerbolaget AB Grundstenen 23461 (556257-3377) bildades den 12 mars 1985. I juni 1985 registreras en ändring av firmanamnet till Gunnar Anderssons Linjetrafik AB. Enligt notisen ovan har man 1987 nio ekipage och sysselsätter 16 personer. I oktober 1994 försätts bolaget i konkurs. Den 22 maj 1998 är konkursen avslutad utan överskott och bolaget är därmed upplöst.

Den 18 maj 1994 registreras bolaget Linjetrafik Spedition Gunnar Andersson AB (556487-2181). Ett knappt år senare försätts bolaget i konkurs. Den 4 maj 1998 är konkursen avslutad.

Coal Black Horses

Idag behöver jag sexton hästkrafter för att orka med dagen.

Företagshistoria

Varför har jag en etikett som heter "företagshistoria"? Helt enkelt för att företagshistoria intresserar mig. Jag har samlat uppgifter i många år. På senare år har det blivit svårare att hitta intressanta uppgifter. Har man bara organisationsnumret, brukar man dock kunna få tag i basal information. Det är även basal information som jag presenterar under den här etiketten. Det är inga doktorsavhandlingar utan enkel information, som kan fungera som ingång för den som är intresserad av att söka på egen hand. Stora företag brukar leva kvar även efter att de har avslutats, medan mindre företag snabbt försvinner. Det är just de små företagen som intresserar mig.

När jag ser en övergiven industribyggnad, blir jag alltid nyfiken på dess ursprung. Varför byggdes den? Av vem byggdes den? Varför är den övergiven? Jag tror att det här intresset kan hänga samman med mina studier i etnologi och sociologi. Jag är nyfiken och söker svar. Ibland när jag söker information hittar jag bara vad jag själv har skrivit i ämnet. Det är den bristen på information som får mig att lägga ut det lilla som jag har. Kompletteringar och rättelser är alltid välkomna. Jakten på mer information tar aldrig slut. Jag är fortfarande nyfiken.

L'amour n'est rien

Det finns många sätt att vara naken på. De flesta sätt är bra.

Bara massor utav sport!

Idag har det inte blivit någonting vettigt gjort. All tid har spenderats framför televisionens idrottssändningar. Tack vare tillgång till den norska statstelevisionen, har fyrans värdelösa sändningar kunnat undvikas. På NRK får man även möjlighet att se sporter som aldrig visas i svensk tv, såsom nordisk kombination och backhoppning för damer. Att det har varit en hyffsad svensk dag i allehanda skidspår gör inte dagen sämre. Vinst för Ida Ingemarsdotter i damsprint. Tredjeplats för Teodor Peterson i herrsprint. Tre svenskar bland de tolv främsta i herrarnas skidskytte. Och ingen av dessa var Björn Ferry!

Ibland behövs det bara lite sport på tv för att man ska bli svettig.

Dunwich

Ramströms Grävmaskiner

Annons i Y-Åkaren nr 2 / 1986

Den 10 maj 1945 antogs ordning för AB Högberg & Ramström (556045-6500). Ägare var åkeriägare Högberg i Sollefteå och åkeriägare Ramström i Härnösand. Bolagets säte var  i Sollefteå och hade som ändamål att bedriva schaktningsarbeten och därmed förenlig verksamhet, ävensom att driva handel. 1952 försvann Högberg ur bolaget. Den 14 juni 1952 beslöts om ändring av firmanamn till AB Ramströms Grävmaskiner. Bolagets säte flyttade samtidigt till Härnösand. Postadress blev Brunnsgatan 39.

1968 försvann Ramström ur bolaget. AB Ramströms Grävmaskiner blir ett helägt dotterbolag till Lastbilscentralen i Härnösand, förening u.p.a (788000-1180). Lastbilscentralen i Härnösand hade bildats 1939*. Det gemensamma kontoret ligger på Holmgatan 6. 1990-talet blir turbulent. I början av 1990-talet övertas Lastbilscentralen i Härnösand av Sundfrakt. 1992 byter AB Ramströms Grävmaskiner firmanamn till AB Skutan Gräv. Verksamheten säljs i samma veva till AB Härnösands Schakt & Trädgårdsanläggningar. I februari 1994 går AB Skutan Gräv i konkurs.

* Mellan 1942 och 1948 var alla landets åkeriägare tvångsanslutna till en lastbilscentral på grund av krigets ransoneringar. Varje större samhälle hade sin egen lastbilscentral. I det moderna samhället finns lastbilscentralerna kvar, men de har i många fall gått samman till större affärsinriktade enheter. Precis som i fallet med Lastbilscentralen i Härnösand.

Att sjunka in i dåtiden

Ibland är det skönt att bara sätta sig ned och bläddra i någonting gammalt. Att sjunka in i dåtiden. Jag läser gärna telefonkataloger. Det ger en bra bild av hur samhället såg ut. Innan internets genomslag annonserade alla företag i telefonkatalogen. Den som inte fanns i telefonkatalogen existerade inte. All information fanns samlad på ett ställe. Jag bläddrar igenom dåtiden och får en bra bild av hur samhället såg ut. I äldre skånska telefonkataloger kan man exempelvis hitta en speciell rubrik för "spettekaksbagare" i yrkesregistret. Finns det ens specialiserade spettekaksbagerier idag?

När jag som liten samlade på broschyrer och tidningar, representerade de nuet. Med tidens gång har de blivit en del av historien. Det är en intressant resa. Jag kan bläddra igenom en broschyr och tycka att den är väl ändå ganska modern, för att raskt inse att den har 25 år på nacken. Det kommer hela tiden tekniska landvinningar som obönhörligt förflyttar dagens moderna objekt till morgondagens historiska skrymslen. Vem hade egentligen på förhand kunnat förutse internets totala genomslag? Vid millenieskiftet var det bara de största företagen som hade egna internetdomäner. Idag har till och med jag ett hundratal domäner.

När jag gör research är det äldre papperssamhället till god hjälp. Jag kan direkt få reda på vilka verksamheter som har varit igång samtidigt. Hur man gör en historisk research över det papperslösa samhället är ännu en gåta. Information uppdateras elektroniskt för att vara rykande aktuell. Samtidigt försvinner gammal information. I ett perfekt samhälle finns även inaktuell information tillgänglig. Där är vi inte än. Tvärtom försvinner mer och mer inaktuell information. Tidigare kunde man få reda på om en näringsidkare hade varit inblandad i någon konkurs de senaste tjugo åren. Numera är det fem år som är max. Information som är äldre än fem år är inte längre intressant. Det är ett kort tidsperspektiv.

Broschyrer

Diverse broschyrer

Jag samlade på broschyrer när jag var liten. Det var ett bra komplement till tidningar. Med lite tur fanns det mycket bilder i broschyren. Tyvärr fick jag en del av dessa när jag var liten och hårdhänt. Det kan man se på det skick som vissa broschyrer är i. Eller det kanske  borde heta oskick.

Contraktormaskiner

Maskinkontakt nr 6/1981

När jag bläddrar igenom gamla nummer av Maskinkontakt, hittar jag plötsligt ett Knivstaföretag bland annonsörerna. Contractormaskiner sålde olika sorters maskiner för grushantering. I annonsen, som publicerades ungefär ett halvår innan konkursen, figurerar ett sorteringsverk från Powerscreen. Verksamheten har hunnit flytta in till Uppsala. Det är ändå lite kul att hitta ett lokalt företag i Maskinkontakt. På sjuttiotalet var näringslivet i Knivsta på en annan nivå än vad det är i dagsläget.

J.E. Eriksson Contractormaskiner AB (556147-5988) bildades den 17 februari 1971. Aktiekapitalet uppgick till 25.000 kr. Bolagets postadress var Apoteksvägen 23 i Knivsta. I verksamhetsbeskrivningen kan man se att bolagets syfte är försäljning av maskiner inom grushantering, samt därmed förenlig verksamhet. 1976 ändras bolagets postadress till Box 51, 741 00 Knivsta. 1977 ändras bolagets postadress till Apoteksvägen 8 i Knivsta. 1978 ökas aktiekapitalet till 75.000 kr, samtidigt som postadressen åter ändras till Box 51, 741 00 Knivsta. 1979 ändras bolagets firmanamn till Contractormaskiner J.E. Eriksson AB. Samtidigt ändras postadressen till Box 657, 751 27 Uppsala. Den 7 december 1981 försattes bolaget i konkurs. Den 15 oktober 1983 är konkursen avslutat utan överskott och bolaget är därmed upplöst.

Makinkontakt

Maskinkontakt nr3/1998, nr4/1981, nr2 1984 och nr5/1987

Maskinkontakt är en facktidskrift som har sett ut på samma sätt sedan tidernas begynnelse. Varför ändra på någonting som är bra. Det är en annonstidning inom entreprenad och transport. I min hylla hittade jag ett nästan oläst exemplar från 1998. Det var innan internet riktigt hade slagit igenom som försäljningskanal. Ett fåtal annonsörer anger elektroniska kontaktvägar och ingen annonsör har en egen domän. Den gamla goda tiden när internetadresser kunde räknas i decimeter. Förmodligen har jag beställt ett gratisexemplar av tidningen.

I början av åttiotalet fick jag ett antal exemplar av en släkting som prenumererade. Genom åren har det blivit en liten samling. Jag har även köpt något äldre exemplar på internetauktioner. Bara för att det roar mig.

Klistermärken

Klistermärken

När jag var liten samlade jag på klistermärken. Det var jag inte ensam om. Jag minns hur vi gick runt till alla lokala företag och tiggde. Ibland plockade vi ihop våra samlingar och bytte med varandra. På så vis kunde man komma över intressanta klistermärken. Senare började jag skriva till företag och be om reklam. Jag var med andra ord den tidens irriterande tiggar-dragspelare. Med den skillnaden att jag var tyst. Jag har förmodligen kvar det mesta av samlingen.

Word count

Under november skrev jag c:a 15.000 ord i och med National Novel Writing Month. I december skrev jag c:a 15.000 ord enbart i bloggen. Och då skrev jag ändå minst tre inlägg om dagen. Det verkar inte som att jag har förmågan att skriva mer än 15.000 ord under en månad. Ska jag få ihop 50.000 ord som är målet i NaNoWriMo, behöver jag ha 3-4 månader på mig. Det är någonting att ha i åtanke inför det fortsatta skrivandet. Ett färdigt manus ligger långt fram i tiden. Men det får ta den tiden det tar.

Reklampennor

reklampennor

När jag var liten samlade jag på reklam. Jag hade mängder av reklampennor. Och ofta lyckades jag tigga till mig en till. I skrotlådan finns de kvar. Jag undrar hur många reklampennor som har överlevt det företag de gör reklam för?

Marketing by not asking any questions first

Jag är förmodligen en mycket elak person och karma kommer att straffa mig hårt. Jag skrattar mig igenom en massa promotionvideos på youtube. Det handlar förmodligen om en massa misslyckade internetmarknadsförare, som försöker ta igen förlorade förtjänster genom att sälja kurser i hur man lyckas med marknadsföring på internet. Det låter som ett skämt och det är så jag ser på det. Verklighetens Percy Nilegårdar är förmodligen inte heller speciellt lyckade som affärsmän.

Det är en tunn linje mellan tragik och komik. Jag kan se det lustiga med en trashank som försöker sälja tips om hur man tjänar pengar på internet. Samtidigt är det lite tragiskt när de inte kan stava till eller uttala det program de använder sig av. En person som faktiskt tjänar pengar på internet skulle aldrig nedlåta sig själv till att spela in den här typen av filmer.

Personligen funderar jag på att börja sälja kroppsdelar för att få in pengar. Kanske borde jag i stället bara spela in en film om hur man tjänar "thousands of dollars", på kroppsdelar som man nästan aldrig använder. Vad hade Percy Nilegård gjort?

Gulf

Bo Viklunds Gulf-Servicestation, Älandsbro

Jag hittade en gammal nyckelring i skrotlådan. Den ser aldrig ut att ha varit använd. Jag undrar hur gammal nyckelringen egentligen är? Jag vet att morfar brukade tanka där. Han hade även en rejält inrökt orange jacka med Gulf-märkning. Den slängdes dock när han dog. Förmodligen har jag fått tag på nyckelringen via morfar. Numera är det väl en OKQ8 station i Älandsbro. Om inte det också är historia. Nynäs-stationen på andra sidan E4 är åtminstone historia.

Jag äter upp mina ord.

Jag erkänner härmed att jag hade fel. Marcus Hellner bevisade att svenska skidåkare kan åka bra, även när det gäller. Avslutningen av Tour de ski var strålande tv. Eller kunde ha varit strålande tv, om någon annan än pryoelever skött produktionen. Att man ska behöva lyssna på kommentatorerna för att få reda på hur det går i tävlingen, är riktigt illa. Jag fattar inte varför kameramännen hela tiden vill zooma in på ansiktet på åkarna. Det intressanta är ju avståndet mellan åkarna och hur deras teknik ser ut. Det hade jag rätt om igår. Att Svenskarna ska lägga in skidorna i garderoben och vänta på nästa säsong var däremot fel.

Kiss

Ace och Paul

Jag hittade en Kiss-knapp. Den har jag inte använt sedan i lågstadiet. Jag hade en jacka med Mötley Crüe-ryggmärke och Kiss-tygmärke på armen. Till det hade jag ibland knappar med Kiss och Mötley Crüe. Allt inhandlat på Ohio, som på den tiden regelbundet annonserade i musiktidningen Okej. Ibland känner man sig bara gammal.

Tour de ski

Nu är snart tour de ski avslutat. Det är bara den sista distansen kvar. Längdskidåkning är bra tv. Tyvärr har inte producenterna i europa det klart för sig. Ibland tror man nästan att de låter pryoelever bestämma vad som skall visas. De har ingen koll på vilka åkare som är intressanta att följa, eller vilka bildvinklar som fungerar. Vem vill exempelvis se närbilder på en skidåkares huvud? Det är lite trist när producenter inte uppdaterar sig om vad som sker i spåret. När det helt plötsligt kommer en åkare och vinner, som aldrig har varit på bild tidigare. Det är lite som om Agatha Christie skulle ha introducerat en ny figur på sista sidan och som Miss Marple med bestämdhet ändå hävdade var skyldig.

De svenska åkarna har en mellansäsong. Ingen åkare presterar på de nivåer vi är vana vid. Man får vara glad över att det trots allt är lite spänning kvar i Tour de ski. Resten av världseliten levererar. Tour de ski är det enda av värde som händer under den här säsongen. Efter dagens lopp kan åkarna lika gärna vila upp sig inför nästa säsong. Svenskarna får hoppas på bättre utfall då.

Trumpfkort

Kvartet & Trumpf "Bussar"

Jag rotade i skrotlådan och hittade en gammal "Kvartett & Trumpf" kortlek. Tänk vad kul man kunde ha med dessa, när man hittade någon att leka med. Jag minns att jag alltid ville ha Neoplan-bussarna när vi spelade "Trumpf", för de var snyggast. I andra hand kunde Setra duga. Fick jag de var jag nöjd, även om jag kanske inte vann med de korten.

BBC underhållning

BBC entertainment har just nu "stand up comedy month". Ett utmärkt tillfälle för att titta på BBC entertainment med andra ord. Jag har redan fått se två shower med Jack Dee från 1994 och 1997 och en nyare show med Dara O Briain, så jag klagar inte. Jag har nog aldrig skrattat så högt och ljudligt som när jag tittade på Dara O Briains show. Tydligen skall det bli ytterligare en Jack Dee-show och ytterligare en Dara O Briain-show under den här månaden. Det ser jag fram emot. Jag gillar att skratta högt och ljudligt.

Siwan

CA 223 Siw Malmquist "Metronome"

När jag letade igenom skrotlådan efter någonting otroligt viktigt, hittade jag det här. Jag har ärligt talat inte en aning om varför jag har en idolbild av Siw Malmquist i min låda. Jag har inget minne av att hon skulle ha varit någon idol för mig. En upphittad bild av Birgitta Andersson kändes mer logisk. Hon fick ju åtminstone hänga med Ugglan Helge.

Pride of Africa

På dansk tv visades idag ett program om "världens lyxigaste tågresa". Det handlar om det privata järnvägsbolaget Rovos Rail i Sydafrika. Tidigare har jag sett ett reportage om en resa till Victoriafallen, så jag trodde att det var samma resa. Den här gången gick resan mellan Pretoria och Kapstaden. Det var dock samma bolag. Tågresan är en orgie i lyx och påminner om att åka med ett kryssningsfartyg. I varje vagn fanns det plats för 6 personer att sova. Det maximala antalet gäster i hela tåget var 72. Det gick verkligen inte att jämföra med svenska nattåg, då varje kupé var en lyxsuite. I den lyxigaste suiten fanns till och med bardkar. I och med det har de vunnit över mig. Tänk att kunna ligga i ett badkar och blicka ut över det Afrikanska landskapet. På deras hemsida kan man hitta fler resor. Det går ju inte att undgå att bli lite intresserad av att följa med på deras resa mellan Kapstaden och Kairo. Tyvärr är det bara en liten del av den resan som sker med tåg.

Sedan tidigare har jag länge varit nyfiken på de Rosa bussarna och deras expeditioner, men åldern tar ut sin rätt. Jag börjar bli bekväm. Jag vill ligga i ett badkar och se världen passera. Är det för mycket begärt?

Alla

Idag är det dubbelt så många besökare från ryssland än från något annat land. Man måste verkligen älska intensiteten i de ryska spambottarna. Någonting borde man ge dem. Så här kommer min present till alla ryska spambottar.

Blinda fotografer

På kunskapskanalen visades ett program om blinda fotografer. Jag blir stum. Det här är någonting som jag inte begriper. Hur kan man som konstnär få ut någoting av ett skapande, där man inte själv kan ta del av resultatet eller ens kan veta vad man presenterar. Till skillnad mot exempelvis skulpturer och målningar finns ingen taktil känsla i ett fotografi. När du för fingrarna över ett fotografi, finns det ingenting som berättar någotning om bilden.

Jag kom att tänka på min pappa. Han var en bra hobbyfotograf. Det finns riktigt fina bilder som han har tagit. Jag har exempelvis sett bilder från byggandet av sergels torg. Min pappa slutade dock att fotografera när han blev blind. Kanske tänkte han på samma sätt som jag. Vad är det för mening att skapa någonting som man inte själv kan ta del av.

Noll Interactive

Noll Interactive HB (969672-3783) bildades av tre studenter vid Tornedalens Folkhögskola i Övertorneå. Året var 2000 och IT-bubblan hade ännu inte spruckit helt. Framtiden såg ljus ut. Företagets huvudkontor var placerat på Dalgatan 28 F. Vilket även råkade vara en av bolagsmännens bostadsadress. Enligt bolagets officiella verksamhetsbeskrivning bedrevs konsultverksamhet inom grafisk design, marknadsföring samt webhandel. Försäljning av datorer och kringutrustning till datorer. I realiteten kan man väl konstatera att bolaget gjorde hemsidor och var intresserade av dra av momsen på de egna datorerna. Vid tiden för bolagets bildande var bolagsverket betydligt hårdare vid granskningen av verksamhetsbeskrivningar, än vad de är nu. På den tiden blev det bakläxa på formuleringen "Försäljning av datorer och kringutrustning". Då det tydligen var helt omöjligt att begripa att kringutrustningen hörde ihop med datorerna, om inte detta skrevs ut. Idag kan man förmodligen skriva "vi gilla datorer vettöööö" och slinka igenom.

Den första kunden fick de kontakt med via en av lärarna på folhögskolan. Den andra kunden var en elev på folkhögskolan. I samband med IT-kraschen i början av 2000-talet försvann en stor del av marknaden, som Noll Interactive ännu inte hade fått ta del av. Försäljning var dessutom inte bolagets starka sida. Vilket visade sig vara förödande för bolagets existens. Ett förslag om att använda Experts sloga "vi är vad vi heter" röstades ner. Även om det i fallet med Noll Interactive nog var den bästa beskrivningen av verksamheten. Noll Interactive HB bildades i slutet av 2000. Tre år senare avregistrerades bolaget, utan att ha gjort något nämnvärt avtryck på marknaden. Ingen av delägarna är idag involverade i något företagsprojekt.